Arenavirus
Arenaviridae
Lassavirus, eller Arenaviridae som den egentligen heter, är en av de vanligaste orsakerna till blödarfeber, så kallad Lassafeber. Sjukdomen är vanligare hos kvinnor och ett konstigt symtom är att ungefär en tredjedel av alla insjuknade tappar hörseln i samband med infektionen. Trots att smittan är vanlig orsakar den enbart sjukdom hos var femte smittad person.
Också kallad: Lassafebervirus, Mpox-virus
Bild från Shutterstock.
Bakgrund
Lassafeber beskrevs första gången på 50-talet. Lassavirus, det virus som orsakar sjukdomen, upptäcktes år 1969 i staden Lassa, vilket gav viruset sitt namn. Viruset är ett Arenavirus, dessa klassificerades tidigare in i en egen grupp, Arenaviridae, men är nu inkluderad i den större gruppen Bunyaviridae. Arenavirus delas in i nya världens arenavirus (som kan orsaka svåra blödarfebersjukdomar i Sydamerika) och gamla världens arenavirus (där lassavirus ingår). Ordet arena kommer från det latinska namnet för sand, arenosus, eftersom viruset i elektronmikroskop ser sandigt ut.
Virusets naturliga värd, Mastomys natalensis, är en av de mest vanliga gnagarna i västra Afrika. I den naturliga värden orsakar Lassavirus livslång men asymptomatisk infektion. Människor som infekteras med Lassavirus får ofta asymptomatisk eller mild sjukdom, men hos vissa människor kan svårare sjukdom utvecklas. I delar av Sierra Leone och Liberia har cirka 10 procent av alla som kommer till sjukhus lassafeber. Hörseln påverkas ofta, och en del blir döva. En specifik riskgrupp är gravida, som ofta får svår sjukdom.
Sjukdomar
Lassavirus orsakar lassafeber, en variant av virusorsakad blödarfeber. Cirka 20 procent av infekterade människor blir sjuka, hos 80 procent tros infektionen nämligen vara asymptomatisk.
En till tre veckor efter infektion får patienter influensaliknande symptom. Hos många patienter försvinner symptomen snabbt och patienten tillfrisknar, men vissa patienter utvecklar svårare symptom med feber och blödningar.
Tidig behandling med Ribavirin (en antiviral behandling) kan ha positiv effekt. Kontroll av vätskebalans hos patienter är viktigt och ökar chansen att överleva.
En fjärdedel av de som drabbas riskerar att få kvarstående hörselproblem, men det är inte känt varför.
Klassificering
I familjen Arenaviridae finns det fyra släkten (genera), varav ett innehåller virus som infekterar människor. I detta släkte (Mammarenavirus) finns virus från gamla världen, där Lassavirus ingår. I nya världen ingår flera andra virus som orsakar svår sjukdom i Sydamerika, exempelvis Junin virus.
Visste du att:
Lassafeber är en av de vanligaste virala blödarfebrarna i världen.
Lassavirus sprids från gnagare till människor, men kan också spridas direkt mellan människor.
Lassavirus finns främst i västra Afrika, fr.a. i Guinea, Sierra Leone, Liberia och Nigeria.
Sjukdomen är vanligare hos kvinnor än hos män.
Årligen dör uppskattningsvis 5000 individer av lassafeber.
En tredjedel av de som blir sjuka tappar hörseln, många under en lång tid.
Det finns idag inget vaccin mot lassafeber.
Spridningsvägar
Lassavirus sprids framförallt från den naturliga värden, Mastomys natalensis, en art av gnagare som lever nära människor och är mycket vanlig i västra Afrika. Smittade djur utsöndrar viruset i urin och avföring, och människor smittas via förtäring av kontaminerad mat eller via inandning. Infektionen sker via förorenade händer, ytor, mat, via exponering av öppna sår och vid inandning av damm, exempelvis vid städning. Smitta mellan människor inträffar ibland men är ovanligt.
Epidemiologi
Varje år smittas troligen mellan 300 000 och 500 000 människor av lassavirus, kanske till och med så många som 3 miljoner. Detta gör lassavirus till det vanligaste blödarfeberviruset i världen. Fler kvinnor än män drabbas, och sjukdomen är speciellt farlig för gravida i tredje trimestern, med 80 procent dödlighet hos de gravida och 95 procent dödlighet hos foster. Dövhet är en vanlig komplikation efter lassafeber och kan uppstå efter både mild och allvarlig akut sjukdom. Det drabbar ca 25 procent av patienterna, varav ungefär hälften åtminstone delvis får tillbaka hörseln inom tre månader.
Utseende och struktur
Lassavirus är höljebärande virus, ungefär 100 nanometer i diameter. Arvsmassan består av enkelsträngad negativ-strandat RNA i två gensegment. Genomet är litet, totalt ca 11 000 nukleotider. Viruset producerar 4 proteiner: ett nukleocapsid protein, ett matrix protein, ett RNA beroende RNA polymeras och ett glycoprotein (som sedan klyvs till två; GP1 och GP2). Båda segmenten har en ambisense struktur: de fyra proteinerna produceras från ytterdelarna av RNAt in mot mitten där en hairpin loop finns som delar de två segmenten i vardera två funktionella enheter. Virusets hölje består av ett fettmembran som viruset tar i den infekterade cellen.
Prevention och behandling
Det finns idag inget vaccin mot lassafeber. WHO har identifierat lassavirus som en möjlig orsak till framtida epidemier, och det pågår forskning för att ta fram vacciner. Kontroll av vätskebalans ökar chansen att överleva, och tidig insats med det antivirala medlet ribavirin kan också öka chansen att överleva. Däremot saknas övertygande data för att ribavirin säkert hjälper.
Jonas Klingström
Professor Linköpings Universitet
Så donerar du
Ett mikroskopiskt virus kan få globala konsekvenser. Och ett litet bidrag kan göra stor skillnad. Bli en Virushjälte och hjälp oss förhindra nästa pandemi.