Bornavirus
Bornaviridae
Bornavirus, som härstammar från den tyska staden Borna, smittar främst djur och upptäcktes första gången bland hästar, men det kan i enstaka fall även smitta människor. Viruset orsakar neurologisk sjukdom och kan även leda till hjärninflammation. Viruset drabbar i synnerhet papegojor, men även många andra djur såsom fiskar, ormar och katter.
Bild från Shutterstock.
Bakgrund
Bornavirus upptäcktes för första gången på 1920-talet, då det hittades hos hästar med den neurologiska sjukdomen Bornasche Krankheit, på svenska bornasjuka. Namnet kommer från den tyska staden Borna i sydöstra Tyskland där det på 1890-talet var ett stort utbrott av dödlig neurologisk sjukdom hos hästar. Detta utbrott ledde till ett intensivt arbete för att karaktärisera sjukdomen och fastställa dess orsak. Men det dröjde ända till 1994 innan virusets arvsmassa blev kartlagt av forskare i USA.
På 1980-talet fick bornavirusforskningen ett uppsving då det påvisades ett samband mellan förekomst av antikroppar och olika neuropsykiatriska sjukdomar hos människor. Detta samband är emellertid mycket omstritt i forskarvärlden. Från 2010-talet och framåt rapporterades enstaka fall av hjärninflammation som var orsakat av olika bornavirus, dels det klassiska viruset som upptäcktes i början av 1900-talet, dels virus som sprids från exotiska djur i fångenskap till människor.
Idag känner vi till ett tiotal olika virusarter som orsakar sjukdom hos många olika däggdjur inklusive människor, men också hos olika fågelarter och då främst papegojfåglar. Viruset har även påvisats hos fiskar och ormar, men det är oklart om det orsakar sjukdomar hos dessa djur.
Sjukdom
Bornavirus orsakar framförallt neurologisk sjukdom hos olika djur, och hos fåglar även magtarmsymtom.
I samband med dödsfall orsakade av hjärninflammation (encefalit) hos människor har bornavirus påvisats.
Det är främst celler i centrala nervsystemet (hjärna, hjärnhinnor och ryggmärg) som infekteras av bornavirus, både nervceller och stödjeceller.
Bornavirus kan ge upphov till en långvarig (persistent) infektion.
Klassificering
I familjen Bornaviridae finns det tre släkten (genera), varav det endast är släktet Orthobornavirus som orsakar sjukdom hos människor. Detta släkte klassificeras i sin tur i åtta arter där två av dem har påvisats vid hjärninflammation hos människor. Den ena av dessa två arter är specifik för exotiska ekorrar, medan den andra har påvisats från ett stort antal däggdjur.
Visste du att:
Bornavirus kan spridas från djur till människa (så kallad zoonos).
Enstaka fall av hjärninflammation med dödlig utgång har orsakats av bornavirus.
Det är främst sjukdom hos andra djur än människa som bornavirus orsakar.
Bornavirus orsakar neurologisk sjukdom hos många djur.
Spridningsvägar
Det är ännu oklart hur bornavirus sprids till människor. Det finns fall där exotiska ekorrar i fångenskap har spridit virus till sina ägare eller skötare. Denna typ av bornavirus verkar inte orsaka symtom hos ekorrarna. Det har även beskrivits fall där bornavirus har spridits med organdonationer, där donatorn har haft en oupptäckt bornavirusinfektion och mottagaren har blivit sjuk. Efter dessa upptäckter har flera retrospektiva studier upptäckt ytterligare misstänkta fall av hjärninflammation orsakad av bornavirus. Spridningsvägen i dessa fall är ännu oklar.
Det finns flera studier som pekar på att små däggdjur (insektsätande näbbmöss och gnagare) kan sprida virus. Tidiga studier på sjuka hästar tyder på att viruset tar sig in i centrala nervsystemet genom luktreceptorer och luktnerven. Senare experimentella studier har bekräftat smittväg, men det är inte känt om det finns ytterligare smittvägar.
Epidemiologi
De flesta fall av bornavirus hos människor har rapporterats från Tyskland och viruset har främst påvisats i Centraleuropa där det under lång tid har funnits hos olika djur. Utbredningen av viruset är dock oklar, men mycket tyder på att viruset finns över hela världen. I Sverige har viruset framför allt studerats i samband med en neurologisk sjukdom hos katter som kallas för vingelsjuka. Det virus som orsakar sjukdom hos papegojfåglar finns över hela världen.
Mycket tyder på att bornavirus finns hos små däggdjur som sannolikt inte påverkas av viruset, eller enbart utvecklar beteendeförändringar, och att det är dessa som sprider viruset vidare till andra djur och människor. Det är fortfarande oklart om viruset kan spridas mellan människor, utöver de fall som har beskrivits i samband med organdonation.
Utseende och struktur
Bornavirus är ett medelstort virus, cirka 70 till 130 nanometer i diameter. Arvsmassan består av enkelsträngad RNA av ungefär 8900 byggstenar (nukleotider). Bornavirus är unikt bland de linjära icke-segmenterade negativa RNA-virusen eftersom det tar sig in i cellkärnan för att uppföröka sig och använder sig av cellens egna system för att kunna uttrycka olika proteiner från samma gen. Detta gör att bornavirus kan ha en mycket liten arvsmassa, men ändå uttrycka flera olika proteiner. Bornavirusets arvsmassa är således mycket liten, men eftersom det tar sig in i den infekterade cellens cellkärna kan viruset använda sig av cellens normala system för att uttrycka olika proteiner från samma gen.
Prevention och behandling
Det finns inga godkända vacciner mot bornavirusinfektion. Antivirala läkemedel har testats men med oklar effekt. Symtomlindrande behandling är det enda som finns att tillgå.
Jonas Johansson Wensman
Docent Sveriges Lantbruksuniversitet
Så donerar du
Ett mikroskopiskt virus kan få globala konsekvenser. Och ett litet bidrag kan göra stor skillnad. Bli en Virushjälte och hjälp oss förhindra nästa pandemi.