Calicivirus

Caliciviridae

Calicivirus kanske inte låter bekant, men inom denna familj finns släktet Norovirus, som i sin tur orsakar en mer bekant klingande sjukdom - nämligen vinterkräksjuka. Ett sjukdomstillstånd som sprids årligen mellan november och april, och som orsakar kräkningar och diarré. Men Norovirus orsakar inte bara vinterkräksjuka hos oss på norra jordklotet, utan orsakar även en femtedel av all magsjuka världen över.

Också kallad: Vinterkräksjukevirus, norovirus

Bild från Shutterstock

Bakgrund

Sjukdomen vinterkräksjukan beskrevs redan år 1929 och kännetecknades av en plötslig uppkomst av kräkningar och diarré som hade sin topp under vintermånaderna. Det virus inom Caliciviridae-familjen som orsakar vinterkräksjukan upptäcktes dock inte förrän år 1972. Ordet ”Calici” kommer från grekiskans kalyx, kopp, eftersom viruset ser ut att ha koppformade gropar när man ser det i ett elektronmikroskop (bild). Norovirus, det kliniskt viktigaste släkten inom Caliciviridae, orsakar en femtedel av all magsjuka världen över och kan ge svår sjukdom hos små barn och äldre. Sapovirus, det andra viktiga släktet inom Caliciviridae, drabbar främst små barn.


Sjukdom

  • Calicivirus infekterar celler i tunntarmen och orsakar framförallt magsjuka med diarré och kräkningar som kan leda till uttorkning.

  • Även feber, buksmärta, huvudvärk och muskelvärk kan förekomma.

  • Calicivirus-infektioner är en av de främsta orsakerna till diarré hos små barn.

  • Symtomen varar i regel 1-3 dagar men kan bli långvariga hos personer med immunbrist.

  • Infektion av calicivirus kan orsaka svår sjukdom och ungefär 200 000 personer dör årligen världen, främst små barn i låginkomstländer, äldre eller personer med immunbrist.

  • Skyddet efter en infektion är kortvarig och människor kan bli sjuka flera gånger under livet.

Klassificering

I familjen Caliciviridae finns det 11 släkten, varav 3 släkten infekterar människor; norovirus, sapovirus och recovirus. De kliniskt viktigaste släktena är norovirus och sapovirus. Släktet norovirus klassificeras i sin tur in i 10 arter (kallad genogrupp), där 3 arter GI, GII och GIV infekterar människan. En majoritet av norovirussjukdom orsakas av genogrupp GII. Arterna kan i sin tur delas in i fler än 30 olika typer. En specifik typ, GII.4, är absolut vanligast (>50%) och är förknippad med allvarligare symtom. Vaccinutveckling fokuserar därför på just denna typ.  Släktet sapovirus kan delas in i 19 arter (genogrupper) där 4 (GI, GII, GIV och GV) infekterar människan. Dessa kan i sin tur delas in i minst 17 olika typer.

Visste du att:

  • Calicivirus är det virus som orsakar vinterkräksjukan; och är även den vanligaste orsaken till magsjuka världen över.

  • En femtedel av alla diarrésjukdomar orsakas av calicivirus. 

  • Det finns inga vaccin eller antivirala mediciner mot calicivirus.

  • Nästan hälften av alla utbrott av magsjuka via livsmedel är orsakade av calicivirus.

  • En femtedel av alla svenskar är resistenta mot vinterkräksjukan.

Spridningsvägar

Virusen finns i höga mängder i avföring (upp till 10 miljarder per gram) och kräkningar (1 miljon per ml). Det kan räcka att bli utsatt för några få virus för att bli sjuk vilket gör att det är mycket lätt att bli smittad. Calicivirus smittar via direktkontakt eller via förorenade händer, ytor, mat och vatten eller via luften genom exempelvis kräkningar. Calivirus är ett så kallat naket virus och har bara en hård proteinkapsel som yttre skal. Det gör viruset mycket tåligt och det kan därför överleva den ogästvänliga miljön i magen för att infektera tarmen. Denna tålighet gör också att norovirus kan överleva länge utanför människan och är en vanlig orsak till utbrott av magsjuka via förorenad mat och vatten. Vanliga åtgärder för att desinfektera är ofta otillräckliga för att eliminera viruset.

Epidemiologi

Norovirus orsakar sjukdom hos människor i alla åldrar. Allvarliga symtom kan ses hos små barn, äldre och personer med immunbrist. Sapovirus orsakar främst sjukdom hos små barn men kan drabba alla åldrar. I Sverige och i andra länder på norra halvklotet sker spridningen främst under den kallare av året, därav namnet ”vinterkräksjukan”. Det är vanligt med utbrott av calicivirus i exempelvis skolor, förskolor, sjukhus, idrottsläger, kryssningar, hotell och äldreboenden. Det är också vanligt att bli sjuk genom förorenad dryck eller mat. Nästan hälften av alla livsmedelsutbrott orsakas av norovirus. Frukter, grönsaker, bär, skaldjur och ostron är vanliga orsaker till matutbrott då dessa ofta äts råa och kan ha utsatts för förorenat vatten.    

Bild från Shutterstock

Utseende och stuktur

Calicivirus är små virus som består av ett sfäriskt proteinskal med ungefär 35 nm (0,000035mm) i diameter. Arvsmassan består av enkelsträngat RNA av ungefär 7500 byggstenar (nukleotider). Calicivirus, likt andra virus med RNA som arvsmassa muterar mycket snabbt, vilket leder till stor variation. Detta är en anledning till att man kan drabbas av vinterkräksjukan flera gånger.

Prevention och behandling

Det finns idag inga godkända vacciner eller antivirala läkemedel mot calicivirus, men det finns några vaccinkandidater under utveckling. Vätskeersättning kan ges för att förhindra uttorkning. God hygien i livsmedelshantering är viktigt för att förhindra utbrott av magsjuka.

Diagnostik

Diagnostik av calicivirus sker vanligen genom att påvisa virusets arvsmassa i avföring eller kräkprover med molekylärbiologiska metoder (PCR). 


Var femte svensk är resistent mot vinterkräksjukan

Alla människor blir inte sjuka vid kontakt med ett virus. Hur sjuk man blir kan bero på många saker som ålder, kön, tidigare exponering och vilka gener man har. Norovirus binder till specifika blodgrupper, sockermolekyler, som finns på ytan av slemhinnor i tarmen för att lättare kunna infektera cellen. På grund av en mutation i en gen (FUT2) så saknar ungefär en femtedel av Sveriges befolkning de sockermolekyler som de vanligaste typerna av norovirus binder till. Detta innebär att dessa personer är nästan helt resistenta mot infektion och sjukdom av detta virus. 


Johan Nordgren

Docent på Linköpings universitet

Magnus Lindh

Professor Göteborgs universitet

Så donerar du

Ett mikroskopiskt virus kan få globala konsekvenser. Och ett litet bidrag kan göra stor skillnad. Bli en Virushjälte och hjälp oss förhindra nästa pandemi.