Coronavirus
Coronaviridae
Social distansering, handsprit och flockimmunitet är begrepp vi numera är väl bekanta med. Under våren 2020 utbröt coronapandemin som satte skräck i hela världen, men på rekordtid lyckades forskare utveckla vaccin för att hindra sjukdomens framfart. Trots att covid-19 inte längre anses vara en samhällsfarlig sjukdom så klassas den fortfarande som en global pandemi.
Exempel på virus: SARS-CoV-2
Bild från Unsplash
Bakgrund
Coronavirus är mest kända för att ha orsakat covid-19-pandemin, men coronavirus orsakar även andra infektioner och sjukdomar hos både djur och människor. Virusfamiljen fick sitt namn 1968 för att virusen i ett elektronmikroskop såg ut att ha en krona runt sig. Coronavirus infekterar luftvägar och tarm hos både människor och djur.
Det finns sju olika coronavirus som infekterar människor, NL63, 229E, OC43, HKU1, SARS-CoV-1, MERS-CoV och SARS-CoV-2. De fyra första virusen orsakar främst klassiska förkylningar. SARS-CoV-1 som spreds år 2002-2003 var det första coronaviruset som i större utsträckning orsakade allvarligare infektioner hos människor. SARS står för severe acute respiratory distress syndrome, vilket på svenska kan översättas till svår akut respiratorisk sjukdom. Senare upptäcktes MERS (Middle East respiratory syndrome) or 2012 och SARS-COV-2 år 2019.
SARS-CoV-1, SARS-CoV-2, MERS-CoV, NL63 och 229E har från början troligen sitt ursprung från fladdermöss, medan OC43 och HKU1 härstammar från gnagare. Fladdermöss är kända för att bära på många olika coronavirus och en tredjedel av de virus som hittas i fladdermöss är just coronavirus. Fladdermöss har ett starkt immunförsvar som är bra på att skydda dem från sjukdom, vilket gör att majoriteten av de coronavirus de bär på inte gör dem själva sjuka . De kan därför vara långtidsbärare av många olika virus.
Sjukdom
Coronavirus 229E och OC43 är virus som är kända sedan länge och orsakar klassiska förkylningar. NL63 och HKU1 upptäcktes 2004 respektive 2005 och även dessa orsakar vanliga förkylningar. SARS-CoV upptäcktes i november 2002 i Kina och orsakade luftvägsinfektion med influensaliknande symptom, men med risk för allvarliga andningsproblem och en dödlighet på närmare 10 procent. MERS-CoV upptäcktes i Saudi Arabien 2012 och orsakade SARS-liknande sjukdom med en dödlighet på ca 35 procent.
SARS-CoV-2 som upptäcktes i slutet av 2019 har spridits globalt och orsakat över 6 miljoner dödsfall. Från det första SARS-CoV-2 viruset som upptäcktes, har viruset ändrats över tid. SARS-CoV-2 infektion orsakar COVID-19 (coronavirus infectious disease 2019) med vanliga luftvägssymtom som hosta, snuva, ont i halsen samt andra symptom som feber, muskelvärk och även mag- och tarm symptom samt avsaknad av lukt och/eller smak.
Symptombilden varierar något mellan de olika varianterna som cirkulerar. En andel av de som insjuknat har haft symptom över längre tid, så kallad långtids-covid. Alla som blir infekterade får dock inte symptom, utan en del får en asymtomatisk infektion.
Klassificering
Coronaviridae är en familj inom ordningen Nidovirales. Det finns fyra typer av coronavirus; alfa, beta, gamma och delta. Alfa och beta sprids bara bland däggdjur medan gamma och delta framför allt infekterar fåglar, men även däggdjur. Typerna 229E och NL63 är alfatyper. Inom betacoronavirus finns subgrupper A (Embecovirus), B (Sarbecovirus), C (Merbecovirus) och D (Nobecovirus). OC43 och HKU1 tillhör subgrupp A, SARS-CoV och SARS-CoV-2 tillhör subgrupp B medan MERS tillhör subgrupp C.
Visste du att:
Det finns sju olika coronavirus som kan infektera människor.
Alla humana coronavirus kommer ursprungligen från djur.
Även djur kan bli sjuka med coronavirus.
Mer än 30 procent av alla virus som hittas i fladdermöss är coronavirus.
Innan SARS-CoV-2 pandemin fanns inga läkemedel eller vaccin mot coronavirus.
Spridningsvägar
Av alla coronavirus är 54 procent associerade med fladdermöss. De sju humana coronavirusen kan spridas mellan människor med undantag av MERS, som i huvudsak sprids från dromedarer och kameler, som i sin tur infekterats av fladdermöss. Dock kan även MERS spridas mellan människor vilket har observerats i bland annat sjukhusmiljö. Övriga coronavirus sprids i huvudsak från luftvägarna, via små vätskefyllda droppar med virus som utsöndras i samband med hosta och nysningar samt tal och sång. Coronavirus överlever i upp till ett par dygn på ytor, men detta är inte den huvudsakliga spridningsvägen av coronavirus mellan människor.
Epidemiologi
Coronavirus orsakar mellan 15-30 procent av alla förkylningar hos vuxna och är vanligast under vintermånaderna. Större spridningar av coronavirusorsakad förkylning beräknas ske vart 2-3 år. 229E och OC43 infekterar alla åldrar, medan NL63 och HKU1 är vanligare hos barn under 5 år.
Det senaste sjukdomsfallet av SARS-CoV skedde 2004 och har inte hittats i människor sedan dess. SARS-CoV-2 pandemin har hittills orsakat över 641 miljoner bekräftade fall och över 6.6 miljoner dödsfall. SARS-CoV-2 visade sig kunna ge asymptomatisk infektion, där individer kan vara smittsamma även om de inte har några symptom. Dessutom var ett fåtal individer väldigt smittsamma, så kallade superspridare, och studier har visat att 10% av de smittsamma stod för 80 procent av sekundärfallen.
Utseende och struktur
Coronavirus har en arvsmassa som består av RNA, det längsta av alla virus med RNA som arvsmassa, som skyddas av ett proteinskal (kapsid) formad som en helix runt genomet och ytterst ett lipidhölje. I höljet sitter så kallade spike-proteiner, vilka i mikroskop med hög förstoring liknar en krona, varifrån viruset har fått sitt namn. Viruset har en rundaktig form och en diameter på 120 nanometer (ungefär en tiotusendels millimeter).
Spike-proteinet i höljet har 1200-1400 aminosyror med mycket socker bundet till proteinet. Spike proteinet är det som binder till cellen och gör så att viruset tar sig in i cellen. Coronavirus har ett replikationssystem som kan korrigera fel som kan uppstå vid kopiering av genomet, vilket är anledning till att viruset kan ha en så relativt stort arvsmassa. Det kan fortfarande uppstå fel och många av dessa tenderar att ske i spike-proteinet. När proteinet ändras kan detta även påverka bindning till cellen.
Prevention och behandling
Innan SARS-CoV-2 så fanns det ingen behandling mot coronavirus. Det finns nu effektiva vaccin mot SARS-CoV-2 och även antiviral behandling. Paxlovid är ett läkemedel som hindrar virusets proteas, ett virusprotein som klipper isär virusets proteiner till de korrekta proteinerna från en längre kedja. Även verklury (remdesivir), ett läkemedel ursprungligen testat mot andra virus kan hindra produktion av nytt virus RNA hos SARS-CoV-2. Det finns även framtaget olika antikroppar som använts mot tidigare varianter av SARS-CoV-2, vilka binder till spike-proteinet och därmed förhindrar att viruset kan ta sig in i kroppens celler.
Tomas Bergström
Professor Göteborgs Universitet
Kristina Nyström
Docent Göteborgs Universitet
Så donerar du
Ett mikroskopiskt virus kan få globala konsekvenser. Och ett litet bidrag kan göra stor skillnad. Bli en Virushjälte och hjälp oss förhindra nästa pandemi.