Viruskollen

Frågor och svar

Vad är ett virus?

I sin enklaste form så består ett virus endast av en bit arvsmassa som är insvept i ett proteinskal. Många virus är väldigt små, och de syns bara i kraftfulla mikroskop.

Vad är en virusfamilj?

Det finns många hundra olika virus, och de grupperas i fler än tjugo olika familjer. Vissa familjer innehåller bara ett enda virus medan andra familjer innehåller flera hundra olika medlemmar. Coronavirus är en dessa familjer och den innehåller sju olika virus som orsakar sjukdomar hos människor.

Drabbar virus bara människa?

Virus infekterar inte bara människor utan kan även infektera djur, växter och till och med bakterier. Ibland korsar ett virus den så kallade artbarriären och sprids från ett djur till människa, och därefter vidare mellan människor. Därför behövs mer kunskap, även om virus som infekterar andra arter än människan.



Lever virus?

Definitionen på en levande organismer är “en sådan som kan föröka sig självständigt”. Virus behöver en annan organism som den kan föröka sig i och definieras därför inte som en levande organism. Men, virus har också arvsmassa som kan mutera, och lyder därför under evolutionslagarna ("starkast överlever").


Hur många virus orsakar sjukdom hos människor? Hur många av dessa har vi läkemedel mot?

Det finns många hundra olika virus som orsakar sjukdomar hos människor. Vi har vacciner och/eller antivirala läkemedel mot färre än trettio av dessa.

Vad undrar du om virus?

Skicka gärna din fråga till oss så svarar vi så snabbt vi kan.


Vad är en mutation?

En mutation innebär en förändring i arvmassan hos t ex ett virus, bakterie, växt, djur, eller människa. Om t ex spike-genen hos coronaviruset muterar, så innebär det att aminosyror förändras i det så kallade spike-proteinet. Samma sak kan hända hos alla andra organismer. Detta är en del av livet, och en viktigt del av livet. Om mutationer inte sker så skulle vi inte ha liv.

Varför muterar virus?

Alla levande organismer muterar. Detta gäller även virus, som per definition inte är levande. Alla virus har också arvsmassa, och på samma sätt som levande organismer så lyder även virus under de så kallade evolutionslagarna. Dvs, “starkast överlever”. Mutationer som sker i ett virus kan inte regleras. De sker helt och hållet av en slump. Exempel på egenskaper som virus kan utveckla är att de kan infektera nya värdorganismer, nya vävnader eller nya celltyper (jämfört med ursprungsorganismen), men det kan också innebära att viruset blir mer smittsamt, eller att antikroppar som utvecklats mot ursprungsvaccinet inte fungerar mot en muterad, ny variant.

Hur muterar virus?

Mutationer sker när de enzymer som kopierar virus arvsmassa gör fel. Ungefär som om man stavar fel när man manuellt översätter en bok från svenska till engelska, från engelska till svenska, svenska till engelska, osv väldigt många gånger. Lite nu och då så stavas olika bokstäver fel, och på samma sätt blir det ibland fel när molekylära byggstenar sätts in på fel plats i virusets arvsmassa. Liknande gäller de flesta andra virus som bara har en “kromosom”. Influensa och några andra virus har flera kromosomer, vilket innebär att om två olika influensavirus infekterar en och samma cell i ett djur, så kan nya virus uppstå som har kromosomer från två olika virus. Detta kan också beskrivas om en typ av mutation, fast mycket större.

Hur snabbt kan ett virus mutera?

Mutationshastigheten varierar i första hand beroende på vilken typ av arvsmassa som viruset har. Virus som har RNA som arvsmassa muterar snabbare än virus som har DNA som arvsmassa. Och, RNA-virus som har en stor arvsmassa muterar generellt sett långsammare än RNA-virus som har en liten arvsmassa. Coronavirus har en väldigt stor arvsmassa, vilket innebär att coronavirus faktiskt muterar förhållandevis långsamt. Till exempel så muterar HIV, calicivirus (orsakar vinterkräksjuka) och influensavirus snabbare än coronavirus.

Är en mutation alltid dålig för oss människor?

Nej, de flesta mutationer leder inte till någon förändring alls, dvs, en mutation i virus ger varken en fördel eller nackdel gentemot ursprungsviruset. Man kallar dessa mutationer för “tysta”. Andra mutationer gör att viruset istället blir svagare eller sämre på något, vilket innebär att de “dör ut”. Eftersom de dör ut så märker vi människor inte ens att sådana mutationer har ägt rum. Vi kan däremot märka om en mutation ger viruset en fördel jämfört med ursprungsviruset. T ex så blir virus mer smittsamt, eller resistent mot läkemedel. Det kan också innebära att vacciner fungera sämre mot ett muterat virus jämfört med det ursprungliga viruset.

Hjälper coronavaccinet mot mutationer?

Än så länge verkar det som att de olika vaccinerna ger ett bra skydd mot den sjukdom som olika varianter orsakar. Men, vaccinerna ger inte alltid ett lika bra skydd mot infektion eller smittsamhet mot vissa varianter, som man får mot det ursprungliga viruset. Det är ändå viktigt att veta att man får ett mycket bättre skydd mot både sjukdom, infektion och smittsamhet, än om man inte tar något vaccin alls.

Finns det varianter som vaccinerna fungerar sämre mot?

Så länge vi har omfattande smittspridning på olika platser så måste vi räkna med att det dyker upp ytterligare nya varianter, med olika egenskaper. Den situation vi är i är helt ny, och vi vet fortfarande för lite om det nya viruset och de olika varianterna. Vi vet inte hur många nya varianter som kommer att upptäckas under kommande år, vilka egenskaper de har, eller om vaccinerna ger tillräckligt bra skydd mot sjukdom, infektion och smittspridning mot varianter som uppstår i framtiden.

Kan vi göra något mer än att bara förlita oss på vacciner?

Ja, vi kan - och måste! - även försöka utveckla antivirala läkemedel, som sannolikt fungerar mot alla olika virusvarianter. Sådana läkemedel kan – till skillnad från t ex kortison och blodförtunnande medel – inte bara lindra sjukdom och förhindra död, utan även bromsa smittspridning. Vi kan räkna med att sådana antivirala läkemedel även fungerar mot andra, hittills okända coronavirus som finns i naturen, och som kan orsaka utbrott och pandemier i framtiden.

Hur oroliga bör vi vara för mutationer av coronaviruset? 

Vi bör ha respekt för nya varianter med många mutationer, eftersom detta kan leda till att första generationens vacciner kan ge ett något sämre skydd mot nya varianter, jämfört med skyddet som dessa vacciner ger mot den ursprungliga varianten. 

Vad bör vi vara oroliga för med covid-19-pandemin?

Många av oss – men inte alla - är på väg att lämna pandemin bakom oss. Det finns dock några orosmoln kvar. Vi har till exempel många grupper i samhället som är infektionskänsliga och som kan bli svårt sjuka. Man kan också fortfarande drabbas av postcovid, som är en sjukdom som vi inte har tillräckligt med kunskap om eller verktyg för att bota. Men, den stora utmaningen är om nästa pandemi orsakas av ett nytt virus med nya egenskaper. Om det viruset är mer smittsamt och mer farligt, och om det tar längre tid att utveckla vacciner, då finns en icke försumbar risk att vi drabbas hårdare nästa gång. 

Hur många varianter finns det?

Vi känner till många hundra varianter av viruset, och sannolikt finns det ytterligare andra som vi ännu inte upptäckt, men vi lägger nu mycket resurser på att övervaka för att upptäcka nya varianter.

Alfa, beta, gamma, delta och omikron, vad betyder det egentligen? 

Man använder  namnen på grekiska bokstäver för olika varianter, i stället för landet eller platsen där varianterna först upptäcktes. Detta har att göra med att en del länder och platser inte vill bli förknippade med farliga virus (jämför med t ex spanska sjukan och Hong Kong, som är namnen på platser där tidigare influensapandemier uppstått). De olika varianterna har olika typer av mutationer (förändringar) i sin arvsmassa, som ger dem olika egenskaper. De egenskaper som ger en fördel, t ex mer smittsamhet, gör att varianter med denna egenskap tar över och dominerar över äldre varianter som inte smittar lika effektivt. 

Vilka olika varianter finns det?

Varianterna av betydelse kan vara mer smittsamma, orsaka en annan (värre) sjukdomsbild, och/eller så fungerar vaccinerna inte lika bra mot dessa varianter som mot den ursprungliga varianten. Det finns numera många varianter av betydelse: Alfa, beta, gamma, delta och omikron. Av omikron uppstår numera olika undervarianter.  WHO har en mycket bra sida där man beskriver olika varianter, dess ursprung och egenskaper. Man graderar olika varianter som varianter av betydelse, och varianter av intresse. 

Virusforskning gör skillnad

Forskning bidrar till viktig kunskap om virus. Men det finns hundratals okända virus som vi ännu inte vet något om och som alla utgör ett hot mot människa, djur och samhälle eftersom vi saknar tillräcklig kunskap om dessa virus. Med forskning kan vi ta fram antivirala läkemedel, vaccin och diagnostik som hjälper oss stå bättre rustade när vi drabbas av nya, okända virus.

Vad är en pandemi? Och vad är en epidemi?

Enligt Institutets för hälsa och välfärd (THL) definition är smittsamma sjukdomar, det vill säga infektionssjukdomar, sjukdomar som kan smitta när mikrober som orsakar sjukdomen överförs antingen direkt eller indirekt från en organism till en annan. Smittsamma sjukdomar kan orsakas av virus, bakterier, parasiter eller svamp.

Ordet epidemi kommer från de grekiska orden epi (över) och demos (folk). Enligt THL talar man om en epidemi när fler sjukdomsfall än väntat observeras under en viss tidsperiod hos en viss befolkningsgrupp i ett visst område.

Epidemier bryter ut överallt i världen, men är svårast att bekämpa i länder med dåliga levnadsförhållanden och sjukvårdssystem. 

Ordet pandemi kommer från de grekiska orden pan (hela) och demos (folk). Världshälsoorganisationen kan deklarera att en epidemi är en pandemi när den sträcker sig över världsdelarna, utgör ett betydande hot mot folkhälsan samt kan leda till att hälso- och sjukvårdstjänsterna inte räcker till.

Bland de värsta pandemierna i historien hittar vi digerdöden som härjade på medeltiden, smittkoppor, mässling och spanska sjukan som utbröt under första världskriget och det senaste coronaviruset.


Hur vanligt är det med viruspandemier?

Sedan första världskriget har vi människor varit med om sex stora pandemier, som alla orsakats av virus: 

  • Spanska sjukan (influensavirus) 1918-1920 

  • Asiaten (influensavirus) 1957-1958 

  • Hong Kong (influensavirus) 1968-1969 

  • AIDS (humant immunbristvirus; HIV) 1981-pågående 

  • Svininfluensan (influensavirus) 2008-2009 

  • Covid-19 (coronavirus): 2020-pågående 

Förutom dessa så finns även mängder av historiska pandemier beskrivna, bland annat under antikens Grekland och romartiden.

Varför har vi viruspandemier?

Människan har drabbats av pandemier i tusentals år. De flesta känner till pesten som drabbade Europa under medeltiden. Även Spanska sjukan som drabbade hela världen för cirka 100 år sen. Det finns dock mängder av andra historiska exempel. Redan under det peloponnesiska kriget, mellan Aten och Sparta 430-426 före vår tideräkning skedde den första dokumenterade pandemin.


Det finns flera faktorer som ökar riskerna för nya pandemier. Befolkningsökning, tätbefolkning, skövling av regnskog, klimatförändringar, och ohållbar livsmedelsindustri gör människor mer utsatta för virus som överförs från djur till människor. Detta i kombination med vår ökade urbanisering och globaliserade levnadssätt gör att virus kan sprids fort över världen. Vi vet inte vilka zoonotiska virus som kommer utvecklas till pandemier i framtiden, men frågan är inte om utan när.

Hur uppstår en pandemi?

Pandemier är en del av livet, där vissa organismer använder andra organismer för sin överlevnad och för att föra sitt arv vidare. Virus är ingen levande organism eftersom virus inte kan föröka sig självständigt, men har egen arvmassa och lyder under evolutionslagarna. Virus finns överallt i naturen, och även hos djur. Ibland uppstår situationer då virus kliver över artbarriären och sprids från djur eller insekter till människor. Detta kallas för zoonoser. TBE (Tick Borne Encephalitis = fästingburen hjärninflammation) är ett exempel på en zoonos. Som tur är smittar inte alla zoonotiska virus vidare mellan människor, men vid enstaka tillfällen händer detta. Ofta – men inte alltid – kan vi bromsa smittspridningen med smittskyddsåtgärder. Ibland räcker inte dessa till, utan leder till en pandemi såsom covid-19-pandemin. 

Vad är riskerna för framtida pandemier?

Hittills har vi varit relativt förskonade från stora allvarliga pandemier, men i takt med globalisering, klimatförändringar, och ohållbar livsmedelsindustri (i delar av världen) och minskad biologisk mångfald, så ökar risken för så kallade zoonoser, det vill säga tillfällen när virus korsar artbarriären från djur eller insekter och smittar människor. Artbarriären är effektiv och stoppar zoonoser, men den är inte hundrarprocentig. Ibland – som med COVID-19 - så kan virus även spridas mellan människor och orsaka en pandemi. Forskning visar att klimatförändringar leder till ökad risk för zoonoser unde kommande år. 

Det blir vanligare med virusutbrott i takt med att globaliseringen ökar - människor och djur bor allt tätare i större städer. Sedan 2009 har WHO utlyst globala nödlägen sju gånger, samtliga av dessa har orsakats av virus:  

  • Svininfluensa (2009-2010; även klassad som pandemi) 

  • Ebola (2013-2016 och 2019-2020) 

  • Polio (2014-pågående) 

  • Zikavirus (2015-2016) 

  • SARS-CoV-2 (2020-2023). Obs, pandemin är inte över enligt WHO.

  • MPox (2022-2023) 

Vad kostar en pandemi samhället?

Detta är en mycket komplex fråga, eftersom att en pandemi påverkar samhället på så många plan. Sjukdom, dödsfall, läkemedelskostnader och sjukskrivningar är bara några parametrar att ha i åtanke. Andra kan vara arbetskraftsbortfall, näringsbortfall och BNP. Hur virus sprids och drabbar samhället beror bland annat på virusets egenskaper, hur människor rör sig och hur samhällets beredskap mot viruset ser ut.

Vad har coronapandemin kostat?

Detta är som sagt en komplex fråga, eftersom det beror på vilka faktorer vi räknar in i begreppet och vilken data som finns tillgänglig för analys. Här är några parametrar som visar den enorma påverkan som coronaviruset haft på människa och samhälle:

  • 389 miljarder kronor kostade ett år av coronapandemin, år 2020-2021, enligt regeringens bedömning från 2021 (Svenskt näringsliv, 2021). Källa / Källa.

  • 15 biljoner USD har pandemin kostat USA, till slutet av 2023. Källa.

Vad har tidigare pandemier kostat?

  • SARS (2002-2003): 40 miljarder dollar 

  • Fågelinfluensa (H5N1) 2006: 40 miljarder dollar 

  • Svininfluensan 2009-2010: 45 miljarder dollar 

  • Ebola 2013-2016: 50 miljarder dollar 

Källa på ovan info.

Hur arbetar Världshälsoorganisationen (WHO) mot infektionssjukdomar? 

WHO har identiferat fler än tio olika infektionssjukdomar som man anser bör prioriteras med avseende på forskning och utveckling, eftersom dessa sjukdomar är farliga, smittsamma och för att vi har otillräckligt med verktyg att bekämpa dem. Alla sjukdomar utom en orsakas av virus. Den återstående sjukdomen kallas “Disease X” och motsvaras av ett smittämne som kan orsaka ett utbrott eller en pandemi, men som vi inte har kunskap om. Ovanstående pandemier kan alla sägas ha orsakats av Disease X, eftersom det varit dittills nya och okända virus som orsakat pandemierna. 


Hur kan viruspandemier motverkas och förebyggas?

En avgörande faktor för att förebygga och motverka viruspandemier är att ha en gedigen beredskap på plats i samhället. Antivirala läkemedel, vaccin och diagnostik är avgörande för att kunna bromsa och motverka farliga virus. Även gedigen kunskap, nätverk och samarbete i samhället samt verktyg och resurser till sjukvården. Idag saknar vi tyvärr antivirala läkemedel mot de flesta virus.

Pandemifonden verkar för att stärka svensk virusforskning så vi kan få ett bättre skydd mot virussjukdomar och viruspandemier i samhället.

Vad undrar du om virus?

Skicka gärna din fråga till oss så svarar vi så snabbt vi kan.


Vad är postcovid?

Postcovid är ett tillstånd där personer efter akut covid-19 fortsätter att uppleva ihållande symptom eller utvecklar nya symptom efter den akuta fasen av sjukdomen. Dessa symptom kan kvarstå i månader och år efter det att den ursprungliga infektionen har försvunnit. De kan även komma i försämringsperioder, så kallade ”skov”, och nya symptom kan tillkomma.


Kan man fortfarande drabbas av postcovid?

Ja, för varje covid-infektion kan man fortfarande drabbas av postcovid, men risken för att drabbas minskar med vaccination.

Vilka symptom definierar postcovid?

De vanligaste symptom på postcovid är kraftig trötthet och fysisk uttröttbarhet. Därtill är det vanligt med andfåddhet, bröstsmärta, led- och muskelvärk, hjärndimma, lukt- och smakpåverkan, huvudvärk, sömnsvårigheter och depression eller ångest. Ofta dominerar vissa symptom som verkar tillhöra samma undergrupp, till exempel symptom relaterade till hjärta/kärl, hjärna/nerver eller inflammation och feber.

Hur skiljer sig postcovid-symptomen från de akuta covid-19-symptomen?

De långvariga effekterna kan skilja sig från de akuta symptomen på covid-19, som bland annat kan inkludera feber, hosta, andningssvårigheter, muskelsmärta, huvudvärk och förlust av smak och lukt. Den huvudsakliga skillnaden är dock att symptomen vid postcovid varar under mycket längre tid än den akuta sjukdomen. Vid postcovid har man symptom i minst tre månader.

Vad orsakar postcovid?

Enstaka eller upprepade infektioner av de virus som orsakar covid-19, det vill säga SARS-coronavirus-2. Forskare tror att en kombination av faktorer, bland annat kroppens immunsvar, inflammation och potentiella skador på organ eller vävnader under den akuta fasen av sjukdomen, kan bidra till utvecklingen av postcovid.


Vem drabbas av postcovid?

Postcovid kan drabba människor i olika åldrar, med olika grad av ursprunglig covid-19-sjukdomssvårighetsgrad. Även om det är vanligare att personer med allvarligare initiala symptom som medfört sängliggande utvecklar postcovid, kan även de som har haft mildare eller asymtomatisk sjukdom uppleva långvariga symptom. Forskning pågår fortfarande för att förstå varför vissa individer drabbas av postcovid medan andra inte gör det.


Hur vanligt är det med postcovid?

Internationella uppgifter om förekomst, inklusive uppgifter från WHO, verkar landa på ungefär 2-5 procent av befolkningen. I Sveriges saknas dock tyvärr exakta uppgifter om hur många som drabbats eller är drabbade i Sverige, men Världshälsoorganisationen (WHO) har bedömt att en av 30 covid-19-infektioner leder till postcovid. Mot den bakgrunden kan man uppskatta att cirka 2-5 % av den svenska befolkningen har drabbats eller är drabbade.

Är postcovid en sjukdom?

Postcovid är en så kalla paraplydiagnos, vilket innebär att den omfattar flera olika undergrupper. Dessa kan beröra symptom från hjärta och kärl, hjärna och nerver, andningsorgan eller leder och muskler. Vissa diagnoser, som POTS (posturalt ortostatiskt takykardisyndrom) och ME (myalgisk encefalomyelit), har också ökat tydligt sedan pandemins start. Symptomens svårighetsgrad och varaktighet kan variera mycket från person till person.

Vilka är tydliga kännetecken för patientgruppen?

Nästan alla med postcovid beskriver en kraftig trötthet, och ökad fysisk och mental trötthet, liksom man beskriver försämring av symptom efter ansträngning. Man kan ofta beskriva en tydlig skillnad mot hur man tidigare har reagerat vid aktivitet, och vilken funktionsförmåga som man tidigare har haft.

Vilka riskfaktorer kan öka risken för att vissa utvecklar postcovid?

En del postcovidsjuka har tidigare haft vissa specifika sjukdomar, som till exempel allergiska eller autoimmuna sjukdomar (då immunförsvaret angriper den egna kroppen). Men många av de som drabbas har tidigare varit helt friska.

Hur länge kan postcovid pågå och finns det någon förutsägbarhet i symptomens varaktighet?

Man vet ännu inte hur länge det kan pågå. Efter utbrottet som orsakades av SARS-coronavirus år 2003 hade en del sjuka fortfarande symptom efter närmare 20 år.


Vad säger forskningen om de underliggande mekanismerna bakom postcovid?

Forskare tror att postcovid beror på en kombination av faktorer, som bland annat ett nedsatt immunsvar, inflammation och potentiella skador på organ eller vävnader under den akuta fasen av sjukdomen, som skulle kunna vara en  bidragande orsak till att vissa utvecklar postcovid.


Hur påverkar postcovid hälsan?

Hur hårt drabbad man är och på vilket sätt man drabbas varierar mellan olika personer. Vissa personer påverkas lindrigare, medan andra får svåra symptom. Forskare har undersökt kroppens påverkan vid måttlig och svår postcovid och kommit fram till att det liknar hur kroppen påverkas vid hjärnskada eller hörselnedsättning. 


Vad finns det för läkemedel och behandlingar mot postcovid?

I nuläget (maj 2024) finns inga läkemedel som är godkända för behandling av postcovid. Behandling av postcovid fokuserar ofta på en kombination av rehabilitering och läkemedel mot de specifika symptom som den drabbade upplever. Forskning pågår dock för att utvärdera olika behandlingsmetoder samt läkemedel mot postcovid. 

Vad skiljer postcovid och ME åt?

Postcovid är en så kalla paraplydiagnos, vilket innebär att den omfattar flera olika undergrupper. Dessa kan beröra symptom från hjärta och kärl, hjärna och nerver, andningsorgan eller leder och muskler. Vissa diagnoser, som POTS (posturalt ortostatiskt takykardisyndrom) och ME (myalgisk encefalomyelit), har också ökat tydligt sedan pandemins start. Symptomens svårighetsgrad och varaktighet kan variera mycket från person till person.

Vilka råd och stöd finns tillgängliga för de som lider av postcovid?

För råd och stöd om postcovid hänvisar vi till sjukvården samt till Svenska Covidföreningen. Hos Svenska Covidföreningen finns bland annat stödmaterial om vilka rättigheter man har som patient, anhöriginformation, utbildningar och tips. Tips och information går även att hitta på langtidscovid.se

Virus- och pandemifonden har som mål att löpande samla och dela kunskap om postcovid på viruskollen.se. Skicka en fråga till oss på info@pandemifonden.se så ska vi försöka svara.

Vad vet forskningen om postcovid?

Det finns olika hypoteser om bakomliggande orsaker till postcovid, men ännu saknas mycket kunskap kring sjukdomen.  I skrivande stund ligger fokus på att undersöka: 1) om SARS-coronavirus-2 finns kvar, dolt, i kroppen men är ändå kapabelt att aktivera påverka immunförsvaret och övriga kroppen, 2) att andra latenta virus har reaktiverats och att denna reaktivering leder till postcovid, 3) att covid-19 infektion har påverkat immunförsvaret och aktiverat autoimmun sjukdom, vilket innebär att immunförsvaret siktar och träffar fel, det vill säga att även friska celler och vävnader påverkas negativt av immunförsvaret. 

För att få den senaste informationen om forskning om postcovid hänvisar vi till Svenska Covidföreningen. 

Vad ska arbetsgivare tänka på om man har en anställd som drabbats av postcovid?

Som arbetsgivare till en anställd med postcovid är det viktigt att ha tålamod med återhämtning samt att ge arbetsuppgifter som den som drabbade klarar av, utan att sjukdomen förvärras. Om det är möjligt att låta den anställda arbeta på distans kan detta vara energibesparande och göra att den anställda kan bidra med mer värde än om hen ska lägga energi på resor till och från arbetet. Gott smittskydd och ren luft på arbetsplatsen underlättar både för personer med postcovid och friska kollegor.

Mer info finns här: Guide för arbetsgivare - Svenska Covidföreningen (covidforeningen.se)


Vad ska man tänka på som anhörig, om någon in ens närhet har drabbats av postcovid?

Som anhörig är det viktigt att fortsätta finnas kvar i den drabbades liv. Lyssna, försöka hjälpa till med sådant som är möjligt och var ett stöd i den drabbades vardag. 

Mer info finns här: Till dig som anhörig - Svenska Covidföreningen (covidforeningen.se)


Hur kan postcovid förebyggas?

Alla verktyg som förebygger/förhindrar covid-19 kan också förebygga/förhindra postcovid. Vaccin mot covid-19 minskar också risken för postcovid.


Finns det något test för att upptäcka SARS-coronavirus hos postcovid-patienter?

Ja, men det är samma tester som används för att upptäcka SARS-coronavirus-2 hos patienter med covid-19.

Finns det något test man kan ta för att utesluta att symptomen beror på andra virus, som till exempel herpesvirus?

Det finns tester för andra virus, men i skrivande stund används de inte regelbundet av sjukvården för att undersöka kopplingen till postcovid. Däremot pågår forskning om detta. Mer omfattande virustestning skulle ge mer och bättre kunskap om hur olika virus kan kopplas till sjukdomar som normalt sett inte betraktas som orsakade av virus.


Vad är den uppdaterade kunskapen kring PEM (symptomförvärring som utlöses av ansträngning)?

I tester har forskare kunnat se tecken på att ansträngning kan påverka kroppens upptag och omsättning av syre och näring, och att till exempel muskelceller uppvisar skador och ansamling av ämnen i samband med ansträngning.

Mer läsning finns till exempel här: Rubbningar i skelettmuskulatur förvärras i samband med post exertional malaise (PEM) - Svenska Covidföreningen (covidforeningen.se)


Är postcovid en sjukdom?

Postcovid är en så kalla paraplydiagnos, vilket innebär att den omfattar flera olika undergrupper. Dessa kan beröra symptom från hjärta och kärl, hjärna och nerver, andningsorgan eller leder och muskler. Vissa diagnoser, som POTS (posturalt ortostatiskt takykardisyndrom) och ME (myalgisk encefalomyelit), har också ökat tydligt sedan pandemins start. Symptomens svårighetsgrad och varaktighet kan variera mycket från person till person.

Hur ser forskningen ut angående den långvariga febern?

Många postcovidpatienter har konstant eller återkommande feber. Orsaken till detta är okänd. En orsak skulle kunna vara att viruset finns kvar och förökar sig i låg grad, eller reaktiveras då och då. En annan förklaring kan vara att covid-19 har reaktiverat andra virus som normalt sett inte orsakar sjukdom. Forskning om detta pågår.


Med tanke på att många med postcovid uppfyller kriterierna för ME; Hur mycket samverkan sker mellan forskning om postcovid och ME?

Det sker allt mer samverkan mellan forskning om postcovid och ME. Allt fler projekt och kliniker tillämpar liknande riktlinjer och tester för olika postinfektiösa sjukdomar oavsett vilken den utlösande infektionen var.


Kan luftrenare, andningsskydd och vädring förhindra covid och postcovid?

Alla verktyg som förhindrar covid kan också bidra till att förhindra postcovid. 


Även om det finns symptomlindrande mediciner är det många drabbade som inte får tillgång till dessa, vad kan de göra?

För att få rätt hjälp och behandling rekommenderar vi att ta kontakt med de specialiserade postcovidkliniker som finns i landet. Om du inte får en remiss via din husläkare kan du försöka få hjälp via en så kallad egenremiss. 


Varför saknar en del läkare och sjukvårdspersonal kunskap om postcovid?

Postcovid är fortfarande en relativt ny sjukdom, och även om forskning pågår så tar det tid innan ny kunskap överförs till och kan användas inom sjukvården. Hur väl insatt en läkare är kan bero på vilka utbildningar man fått samt hur mycket man själv tagit reda på. Vid landets specialiserade postcovidmottagningar finns läkare som arbetar fokuserat med just postcovid. 

I vilken utsträckning testar man forskning om emerald (laserbehandling) för att få cellerna att producera energi igen vid postcovid?

I skrivande stund saknas information om detta, men forskning pågår. 


Kan det vara så att kroppen inte sänder ut samma nivå av endorfiner efter att ha fått postcovid?

Man har sett ändringar i både upptag och omsättning av olika sorters signalsubstanser, till exempel serotonin och adrenalin. Det går således inte att utesluta att nivåerna av andra hormoner också kan hamna i obalans.


Kan immunsystemet skadas av återkommande infektioner vid postcovid?

I flera studier har man sett tecken på att postcovid har påverkan på olika komponenter i immunförsvaret. Vid andra studier har man sett att återkommande covidinfektioner ökar förekomsten av postcovid. Om upprepade covidinfektioner även skadar immunförsvaret ytterligare är ännu inte helt klarlagt.