Hantavirus
Hantaviridae
Om du bor i norra Sverige kanske du är bekant med sjukdomen Sorkfeber, en vanlig sjukdom som infekterar över 1 av 10 vuxna i norra Sverige. Sorkfeber är bara en av flera sjukdomar som orsakas av virus inom hantavirusfamiljen. Andra sjukdomar som härstammar från denna familj är den amerikanska Sin Nombre och den asiatiska Hantaan.
Också kallad: Sorkelfebervirus, Sin Nomre, Hantaan-virus, Puumalavirus
Bild från Shutterstock
Bakgrund
Hantavirus är ett av flera virus som kan orsaka blödarfeber. Hantavirus tillhör familjen Bunyavirida och upptäcktes första gången år 1976. Den europeiska varianten puumalavirus som sprids med skogssorken orsakar sorkfeber, även kallad nephropathia epidemica. Sorkfeber beskrevs i Sverige redan på 1930-talet men orsaken var då helt okänd. Idag känner man till flera olika typer av hantavirus som kan drabba människor. De har alla olika gnagare som värddjur. Allt eftersom har flera hantavirus upptäckts bland andra gnagare, mullvadar, fladdermöss och fiskar. De flesta orsakar dock inte sjukdom hos människa.
De sjukdomsorsakande Hantavirus-typerna är ofta namngivna efter den geografiska plats där de först upptäcktes. Exempel på detta är hantaan- och seoulvirus i Asien, puumalavirus i norra och centrala Europa, dobravavirus på Balkan som orsakar blödarfebrar med njurengagemang samt de amerikanska varianterna, Sin Nombre och Andesvirus, som orsakar svår lungpåverkan.
Uppemot 100 000 människor beräknas insjukna i hantavirus årligen. Dödligheten är mellan 5-10 procent för de asiatiska formerna och cirka 30 procent för de amerikanska. Den vanliga europeiska formen, orsakad av puumalavirus, har en dödlighet under 1 procent. Den som någon gång insjuknat i hantavirus har troligen livslång immunitet.
Sjukdomsmekanismerna för hantavirus är inte helt kända men virus sprids efter inandningen vidare i kroppen. Efter inkubationstiden insjuknar man med akuta infektionssymtom. Viruset har då infekterat endotelceller som är de celler som bekläder insidan av blodkärlen vilket leder till inflammation med feber och påverkan på olika organ. Vid de europeiska och asiatiska typerna uppkommer koagulationsrubbningar, njurpåverkan och ibland även blodproppsbildning. Flera olika organ kan påverkas av hantaviruset. För de amerikanska hantavirus-typerna får patienterna en kraftig hjärt- och lungpåverkan som oftast kräver intensivvård och har hög dödlighet. För det sydamerikanska andesviruset finns det rapporterat smitta från person till person.
Sjukdom
Sorkfeber karakteriseras av akut hög feber, huvud- och muskelvärk, buksmärtor och påverkat allmäntillstånd. Vanligtvis tillkommer en övergående njurpåverkan och njursvikt.
Ofta finns en uttalad minskning av blodplättarna och blödningskomplikationer kan förekomma.
Dimsyn är vanligt på grund av en övergående påverkan på ögats lins.
Många av patienterna kan ha en påverkan på hjärta och lungor under och efter infektionen. Det är vanligt med viss hosta och andfåddhet med nedsatt lungfunktion under den akuta infektionen och även veckor efter sorkfeber.
Det är vanligt med en relativt långvarig trötthet efter genomgången infektion.
Mer än 30 procent av de diagnostiserade fallen vårdas inneliggande på sjukhus och den akuta dödligheten är ca 0,4% och beror främst på chock, eller multiorgansvikt.
Motstridiga uppgifter finns om sjukdomen kan ge framtida njurskada och högt blodtryck. Ökad kunskap om sjukdomsmekanismerna behövs för att utveckla effektiv riktad behandling vilket saknas idag.
Komplikationer
I studier av mer än 6 000 sorkfeber patienter har man sett att risken för hjärtinfarkt, stroke och allvarlig blodpropp ökar betydligt några veckor efter infektionen. Det verkar även finnas en ökad risk för lymfom tidigt efter akut sorkfeber. Det saknas för närvarande kunskap vilka de bakomliggande mekanismerna är, vilket krävs för att kunna utveckla möjliga framtida behandlingsstrategier. Framtida forskning om denna virusfamilj skulle kunna identifiera möjliga strategier för att minska risken för hjärtinfarkt och stroke vid sorkfeber och andra infektionssjukdomar.
Klassificering
Familjen hantaviridae är stor och representerar många virus som infekterar ett stort antal olika ryggradsdjur. Det finns 4 subfamiljer, i en av dessa, Mammantavirinae finns fyra genus, inklusive genuset Orthohantavirus med 35 olika orthohantavirus, varav minst 6 kan orsaka sjukdom i människa. De viktigaste sjukdomsorsakande hantavirusen är Andes virus (ANDV) och Sin Nombre virus (SNV) som orsakar HPS, och Puumala virus (PUUV), Hantaan virus (HTNV), Dobrava virus (DOBV) och Seoul virus (SEOV) som orsakar HFRS.
Visste du att:
Man uppskattar att uppemot 100 000 personer globalt diagnostiseras årligen med hantavirus, men mörkertalet är stort.
Hantavirus sprids med olika smågnagare och smittar via inandning av viruset.
I Europa och Asien orsakar hantavirus blödarfeber med njurpåverkan.
Sorkfeber är en vanlig infektion framförallt norra Sverige och orsakas av den europeiska virustypen puumalavirus.
Det finns inga säkra eller effektiva vacciner för närvarande, och inte heller någon effektiv behandling mot hantavirus infektionen.
Spridningsvägar
Olika gnagararter är bärare för olika hantavirus typer men verkar inte själva bli sjuka. Djuren utsöndrar däremot viruset i urin, avföring och saliv och kan smitta andra individer. Människor smittas främst via inandning av aerosol innehållande de infekterade gnagarnas sekret, och det finns bara begränsade data om hur länge viruset överlever i miljön och kan vara smittsamt. Puumala hantavirus kan vara smittsamt upp till 15 dagar i sorkarnas bon och 5 dagar i rumstemperatur om det är fuktigt. I Europa finns flera exempel på smitta från tamråttor som varit infekterade med seoulvirus till familjemedlemmar som haft dem som husdjur.
Epidemiologi
Flest fall diagnostiseras under vinterhalvåret då sorkarna närmar sig och kommer in i boningshus och uthus där man oftare riskerar att bli smittad än utomhus. Antalet fall av sorkfeber ökar var 3-4:e år då populationen av skogssork ökar, så kallade sorkår.
I Sverige är sorkfeber en anmälningspliktig infektion och förekommer framför allt i norra Sverige. Där är den relativt vanlig och undersökningar av befolkningen i de två nordligaste regionerna visade att uppskattningsvis uppemot 13 procent av den vuxna befolkningen har smittats av infektionen och har specifika antikroppar. Grupper som lantbrukare, skogsarbetare och landsbygdsboende har en ännu högre risk att drabbas.
Alla åldrar kan drabbas men infektionen verkar vara vanligare med fler rapporterade fall i 40-60 års åldern. Mörkertalet är stort och troligen diagnostiseras bara 15 procent av de infekterade.
Utseende och struktur
Hantavirus är negativa enkelsträngade RNA-virus som tillhör gruppen Orthohantavirus, familjen Hantaviridae inom Bunyavirales. Viruspartiklarna är höljeförsedda och innehåller tre gensegment, virusets arvsmassa som kodar för olika delar för att skapa en ny viruspartikel.
Prevention och behandling
Eftersom viruset smittar via inandning så är det viktigt att skydda sig med munskydd vid hantering av vedhögar, städning av utrymmen, renovering mm där man misstänker eller har sett gnagare. Man bör också hellre våttorka än sopa eller dammsuga om sorkspillning finns då det kan innebära en smittrisk. Vid sopning kan man röra upp damm och därigenom öka risken att andas in smittsamt virus.
Något säkert och effektivt vaccin mot hantavirus finns tyvärr inte idag, varken mot de europeiska eller amerikanska typerna. Det finns inga antivirala läkemedel eller riktad behandling i nuläget utan patienterna får stödjande behandling och smärtlindrande medicin. Vid lågt blodtryck ges vätska,vid otillräcklig syresättning ges syrgas och vid svårare sjukdomstillstånd kan intensivvård vara aktuellt. Det är ovanligt att njursvikten behöver behandlas med dialys.
Jonas Klingström
Professor Linköpings Universitet
Clas Ahlm
Professor Umeå Universitet
Så donerar du
Ett mikroskopiskt virus kan få globala konsekvenser. Och ett litet bidrag kan göra stor skillnad. Bli en Virushjälte och hjälp oss förhindra nästa pandemi.