Paramyxovirus
Paramyxoviridae
I den här virusfamiljen hittar vi två av världens farligaste virus, Nipha- och Hendravirus, men även sjukdomarna mässling och påssjuka. Både Nipha- och Hendravirus sprids från djur till människor, och en infektion innebär hög dödlighetsgrad. Tyvärr finns det i dagsläget varken vaccin eller läkemedel mot dessa farliga virus.
Också kallad: Mässlingsvirus
Bild från Shutterstock
Bakgrund
Mässlingen är en av de mest kända sjukdomarna som orsakas från ett virus från Paramyxoviridae-familjen, från mässlingsviruset. Andra sjukdomar som orsakas av dessa virus inkluderar påssjuka, röda hund, parainfluensa och Nipahvirusinfektion. Paramyxoviridae är en familj bestående av negativt-strängade RNA-virus som infekterar ryggradsdjur. Flera medlemmar i den här familjen orsakar sjukdom hos människor, såsom mässling, påssjuka och respirovirus (Human para-influenza).
Nipah- och Hendravirus är också medlemmar i den här virusfamiljen och de är zoonotiska, det vill säga att de kan överföras från djur till människa. Fruktfladdermöss är den naturliga reservoaren för båda dessa virus. Infektion med Nipahvirus är förknippad med hjärninflammation och kan orsaka mild till svår sjukdom och till och med dödsfall. Nipahvirus är också känt för att orsaka sjukdom hos grisar. Hendravirus isolerades först 1994 från prover som samlades in under ett utbrott av luftvägssjukdomar och neurologiska sjukdomar hos hästar och människor i Hendra, en förort till Brisbane, Australien. Fuktfladdermöss av släktet Pteropus har sedan dess intensifierats som den naturliga reservoaren för Hendravirus.
Sjukdom
Nipahvirus infektion kan orsaka mild till svår sjukdom och symtomen brukar visas inom 4 till 14 dagar efter smitta. Sjukdomen börjar vanligtvis med 3 till 14 dagar av feber och huvudvärk, samt vissa tecken på luftvägssjukdom såsom feber, hosta, ont i halsen, huvudvärk och andningssvårigheter. Efter det här skedet kan en fas av allvarligare symptom följa, såsom hjärnsvullnad (encefalit), dåsighet och förvirring, som snabbt kan utvecklas till koma inom 24-48 timmar.
Dödligheten i niphavirus-infektion är ca 40-75 procent. Långtidsbiverkningar hos överlevande av Nipahvirusinfektion har observerats, inklusive kramper och personlighetsförändringar.
Hendravirus orsakar luftvägssjukdom med allvarliga influensaliknande symtom. I vissa fall kan sjukdomen utvecklas till encefalit. Även om infektion med Hendravirus är sällsynt så är dödligheten hög, 57 procent överlever inte.
Klassificering
Familjen har fyra underfamiljer, 17 släkten och 70-80 olika arter, varav tre av dessa släkten inte är tilldelade en underfamilj.
Visste du att:
Nipha- och hendravirus är två av de farligaste virusen och de kan orsaka mycket allvarlig sjukdom hos människor.
Båda virusen finns i fladdermöss och sprids till andra djur.
Hendravirus finns bara i Australien, baserad på de rapporter som finns.
Hendravirus orsakar allvarlig sjukdom hos hästar.
Även mässling och påssjuka tillhör den här virusfamiljen.
Spridningsvägar
Båda virusen är zoonoser, vilket betyder att de kan spridas från djur till människan. Nipahvirus kan spridas till människor genom direktkontakt med infekterade djur, såsom fladdermöss eller grisar, deras kroppsvätskor (som blod, urin eller saliv), eller konsumtion av livsmedel som har kontaminerats av kroppsvätskor från infekterade djur (som frukt kontaminerad av en infekterad fladdermus). Niphavirus sprids även genom nära kontakt med infekterade personer eller deras kroppsvätskor (inklusive näs- eller andningsdroppar, urin eller blod). Spridning av Niphavirus från person till person rapporteras regelbundet i Bangladesh och Indien och sker oftast i familjer och vårdgivare till Viphavirus-infekterade patienter och i vårdmiljöer.
Epidemiologi
Utbrott av Niphavirus inträffar nästan årligen i delar av Asien, främst i Bangladesh och Indien. Det första dokumenterade utbrottet inträffade 1998 i Malaysia, där det orsakade allvarlig andningssjukdom och encefalit hos både människor och grisar. Det är viktigt att implementera standardåtgärder för infektionskontroll, såsom handhygien och isolering av infekterade individer, för att förhindra spridning av viruset under utbrott.
Det första noterade utbrottet av hendravirus inträffade 1994 i Hendra, en förort till Brisbane, Australien. Sedan dess har flera utbrott rapporterats i Australien. Många fall av Hendravirus hos människor har inträffat hos personer som haft nära kontakt med infekterade hästar. Hendravirusinfektion hos människor kan orsaka luftvägsinfektion och encefalit, och har en hög dödlighet på 57 procent.
För att minska risken för infektion är det viktigt att undvika kontakt med sjuka hästar och att implementera standardåtgärder för infektionskontroll i miljöer där hästar finns. Den naturliga reservoaren för Hendraviruys tros vara fruktfladdermöss av släktet Pteropus, och viruset anses överföras till hästar och människor genom kontakt med kroppsvätskor eller vävnad från infekterade fladdermöss eller hästar.
Utseende och Struktur
Virusen i Paramyxoviridae familjen omgärdas av ett lipidmembran. Eftersom dessa virus omges av ett lipidmembran är de känsliga för desinfektionsmedel som bryter ner fetter, såsom alkohol och blekmedel. Detta kan bidra till att minska spridningen av sjukdomar som orsakas av dessa virus. Dessa virus har en rund eller annan form med en diameter på cirka 150 nanometer.
Det virala genomet hos paramyxovirus är vanligtvis mellan 15 000 och 18 000 nukleotider långt och kodar för minst sex virala proteiner. Dessa proteiner är avgörande för att viruset ska kunna infektera en värdcell, föröka sig och spridas till andra celler och vävnader i kroppen.
Paramyxovirdae virus är oftast runda och med en diameter på cirka 150 nanometer. Lipidmembranen härstammar från värdcellens membran och omgärdar den virala nucleocapsiden, som består av det virala genomet och de virala proteiner som krävs för replikation av viruset. Det virala genomet hos paramyxovirus är vanligtvis 15 000-18 000 nukleotider långt och kodar för minst sex viral proteiner.
Prevention och behandling
För närvarande finns det tyvärr inga vacciner som kan användas för att förebygga infektion med Nipahvirus eller Hendravirus hos människor. Forskare arbetar på att utveckla vaccin mot dessa virus, men det finns fortfarande många utmaningar att övervinna. Det finns heller ingen specifik antiviral behandling som har godkänts för behandling av infektion med Nipahvirus eller Hendravirus.
Behandlingen av Nipahvirus- och Hendravirus-infektion är stödjande och kan innefatta åtgärder såsom andningsstöd och behandling av symtom som feber. För att förhindra spridning av dessa virus under utbrott är det viktigt att implementera standardåtgärder för infektionskontroll, såsom handhygien och isolering av infekterade individer.
Ali Mirazimi
Professor på Karolinska Institutet
Så donerar du
Ett mikroskopiskt virus kan få globala konsekvenser. Och ett litet bidrag kan göra stor skillnad. Bli en Virushjälte och hjälp oss förhindra nästa pandemi.