Retrovirus
Retroviridae
Med över 38 miljoner drabbade globalt anses hiv vara en pågående pandemi. Hiv, eller humant immunbristvirus, är ett retrovirus som attackerar kroppens immunsystem och främst sprids via oskyddade samlag. Utan behandling är det en kronisk infektion som gradvis bryter ner immunförsvaret och kan utvecklas till den dödliga sjukdomen aids. Men tack vare banbrytande forskningsframsteg finns det idag effektiva bromsmediciner som inte bara gör det möjligt för personer med hiv att leva långa och friska liv, utan också förhindrar att viruset överförs till andra.
Också kallad: HIV-virus
Bild från Shutterstock
Bakgrund
Hiv, som står för humant immunbristvirus, upptäcktes i början av 1980-talet när de första fallen av det allvarliga immunbristtillståndet aids rapporterades från USA. Viruset har sitt ursprung från besläktade virus hos apor. Smitta till människor skedde i början av 1900-talet troligen genom blodkontakt i samband med jakt. Viruset spreds sedan långsamt och tyst under många år, innan det gav upphov till de sjukdomsfall i västvärlden som gjorde att det upptäcktes.
Retrovirus som infekterar djur beskrevs redan i början av 1900-talet, men hiv var det första retroviruset som visade sig ha stor betydelse för människors hälsa. Namnet retrovirus, där ”retro” på latin betyder ”bakåt”, kommer från att dessa virus som kan ombilda sin arvsmassa från RNA till DNA och klistra in sig i vårt eget DNA. Eftersom viruset lagras i kroppens kromosomer bär den som smittats på viruset resten av livet och infektionen kan inte läka ut. Idag känner vi till tre retrovirus som kan leda till sjukdom hos människor; hiv-1 och hiv-2 som obehandlade leder till aids, och HTLV (humant T-lymfotropt virus) som i ovanliga fall kan ge cancer eller förlamningssjukdom.
Sjukdom
En del hivinfekterade individer får några veckor efter smittotillfället en snabbt övergående period av feber, halsont, svullna lymfkörtlar och utslag. Men de flesta får inga symtom alls under de första åren och märker därför inte av infektionen, men kan smitta viruset vidare till andra.
Längden på den symtomfria perioden varierar mycket, men är i genomsnitt cirka tio år hos obehandlade hiv-infekterade personer. Under den symtomfria perioden är hiv aktivt och fortsätter att skada immunsystemet i kroppen vilket till sist leder till immunbrist och aids om inte hiv-behandling startas.
Aids är ett samlingsnamn för infektionens slutstadium när immunförsvaret är så försvagat att det uppstår livshotande infektioner och cancerformer.
HTLV infektion leder, precis som hivinfektion, till ett kroniskt bärarskap av viruset, men risken för utveckling av sjukdom är mycket lägre (ungefär 5 procent).
Klassificering
Det finns två olika hiv typer, hiv-1 och hiv-2. Hiv-1 som finns spritt globalt kan också indelas i olika subtyper, A-H, eller olika rekombinanta former. HTLV finns också i olika typer där det främst är HTLV-1 som har kopplats till risken att utveckla leukemi eller lymfom.
Visste du att:
Hiv, humant immunbristvirus, är ett retrovirus och ett av våra mest kända virus.
Hivinfektion kan behandlas med effektiva antivirala läkemedel (bromsmediciner), vilket gör att infekterade personer inte behöver utveckla aids eller smitta hiv till andra personer.
Det finns ännu inte något hivvaccin eller något sätt att bota hivinfektion.
Hiv är en pågående pandemi där många i världen smittas och tyvärr även avlider i aids.
Hiv är ett av de mest föränderliga virus vi känner till eftersom det muterar snabbt. Därför behöver hiv behandlas med flera läkemedel samtidigt för att inte bli resistent.
Det finns ett annat retrovirus, HTLV, som kan infektera människor och som i ovanliga fall kan leda till cancer
Alla människor bär fragment av uråldriga retrovirus i kromosomerna. Dessa är inte längre aktiva men har bidragit till utvecklingen av däggdjur.
Spridningsvägar
Hiv överförs främst vid oskyddade samlag om personen som lever med hiv inte har effektiv hivbehandling. En hiv-infekterad person som har effektiv behandling är inte smittsam vid samlag. Hiv kan även smitta om man delar sprutor med någon som lever med hiv, från mor till barn under graviditeten, vid förlossningen eller under amning, samt vid blodtransfusion av otestat blod från en person som bär på hiv. I Sverige erbjuds sedan många år alla gravida kvinnor hivtest och alla blodtappningar hiv-testas vilket gör att dessa smittvägar i praktiken har försvunnit. Man kan inte få hivinfektion genom sociala kontakter, kramar eller kyssar. HTLV smittar på samma sätt som hiv.
Epidemiologi
I världen lever idag omkring 38 miljoner människor med hiv (unaids.org). Merparten bor i södra Afrika, men länder i Östeuropa och Centralasien är också hårt drabbade. Det finns två slags typer av hiv: hiv-1 och hiv-2. Båda ger upphov till aids men hiv-2 är mindre smittsamt och det tar ungefär dubbelt så lång tid att utveckla aids om inte behandling sätts in. Det är hiv-1, som i vanligt tal kallas hiv, som fått global spridning, medan hiv-2 främst finns i Västafrika. Totalt i världen uppskattas ungefär 1,5 miljoner personer årligen smittas med hiv (www.unaids.org).
I Sverige lever cirka 9 000 personer med hiv, och under den senaste tioårsperioden har cirka 350-500 personer per år fått en hivdiagnos (Folkhalsomyndigheten).
HTLV finns, precis som hiv, spritt över hela världen och det uppskattas att ungefär 10-20 miljoner personer bär på viruset. I Sverige är HTLV smitta ovanligt och årligen är det bara enstaka personer som diagnosticeras med HTLV infektion.
Utseende och struktur
Retrovirus är medelstora virus, cirka 100 nanometer (0,00001 mm) i diameter, och kan bara ses med elektronmikroskop, inte med vanligt ljusmikroskop (se bild). Alla retrovirus har ett hölje, som består av lipider från cellmembranet varifrån virus har knoppat av. Inuti virushöljet finns viruskapsiden, ett proteinskal, som skyddar viruset arvsmassa, som består av två kopior enkelsträngat RNA, uppbyggt av cirka 10 000 byggstenar, så kallade nukleotider. Retrovirus arvsmassa som integrerats, det vill säga lagrats, i cellens kromosomer har dock formen av dubbelsträngat DNA, en omvandling som retrovirusens omvänt transkriptas enzym utfört.
Prevention och behandling
Med dagens effektiva behandling av hiv är immunbristen vid aids inte längre obotlig och immunförsvaret kan återhämta sig om behandlingen startas i tid. Den som har effektiv hiv-behandling sprider inte heller infektionen vidare genom sexuella kontakter. Behandlingen kallas ofta kombinationsbehandling eller bromsmedicinering. Med flera olika mediciner bromsas virusförökningen vilket förhindrar sjukdomsutvecklingen. Infektionen finns ändå kvar vilande i kroppen, vilket gör att behandlingen behöver fortsätta livet ut. Detta gör att hiv-infektion idag ska ses som ett kroniskt tillstånd där de flesta kan leva ett normallångt liv. Dagens kombinationsbehandling mot hiv har relativt få och milda biverkningar.
Globalt fick cirka 77 procent av alla med hiv tillgång till behandling, enligt data från UNAIDS år 2023. Det finns också många i världen som lever med hiv-infektion utan att känna till det då de inte fått möjlighet att testa sig. Det finns idag inget vaccin mot hivsmitta, men personer som utsätts för risk att bli smittade kan ta hiv-läkemedel i förbyggande syfte, vilket har haft mycket goda effekter för att minska nya fall av hiv i grupper med hög risk. Det pågår mycket forskning kring att helt bota hiv, men än så länge är de effektivaste strategierna för att minska den globala sjukdomsbördan av hiv att erbjuda testning så att fler fall upptäcks tidigt, och hiv-behandling som både gagnar individen och stoppar smittspridningen.
Diagnostik och HIV-test
Om du riskerar att ha smittats med hiv ska du alltid göra ett hiv-test. Det är det enda sättet att få veta om man har hiv och få behandling. Hivtest är gratis och kan ske anonymt. Testet är ett blodprov som tas i armvecket eller i fingret. Diagnos ställs genom att antikroppar mot hiv påvisas i blodet. HTLV infektion diagnosticeras på liknande sätt som hiv.
Marianne Jansson
Professor Lunds universitet
Emmi Andersson
Överläkare Folkhälsomyndigheten
Professor, överläkare Karolinska Institutet och Karolinska universitetssjukhuset
Jan Albert
Kristina Broliden
Professor, överläkare Karolinska Institutet och Karolinska universitetssjukhuset;
Så donerar du
Ett mikroskopiskt virus kan få globala konsekvenser. Och ett litet bidrag kan göra stor skillnad. Bli en Virushjälte och hjälp oss förhindra nästa pandemi.