Rhabdovirus
Rhabdoviridae
Rabiesvirus, som betyder “galet virus” på latin, är ett välkänt virus som kännetecknas av att djur blir aggressiva och bits. Viruset är dödligt och sprids via just bett, både mellan djur men också från djur till människor. Symtomen är otäcka, såsom hallucinationer, förvirring och aggressivitet, men tack vare ett effektivt vaccin kan man rädda liv ifall det tillsätts snabbt.
Också kallad: Rabiesvirus
Bild från Shutterstock
Bakgrund
Rabies har varit känt för människor i över 4 000 år. Risken för rabiessmitta är högst i Asien, Afrika och Latinamerika. Sjukdomen orsakas av ett RNA-virus som tillhör gruppen rhabdovirus. Reservoaren är vilda däggdjur där infekterade hundar är den vanligaste smittkällan, men alla rabiessjuka däggdjur inklusive fladdermöss kan smitta. Under de senaste 40 åren har smittspridning från hundar i Indien respektive Thailand rapporterats för i två fall av svenskar som fick sjukdomen.
Sjukdom
Sjukdomen orsakad av rabies är dödlig utan behandling. Patienten insjuknar med ångest och oro som tecken på hjärninflammation.
Virus kan påvisas i hornhinna och i saliv och rabiesvirus orsakar akut infektion i centrala nervsystemet på nerver till svalgmuskulaturen vilket leder till att patienten får kramper vid sväljning (vattuskräck).
Symptomen kan i början vara, känselrubbning och smärta kring bettstället, hjärninflammation, ångest, oro, förvirring, hallucinationer, aggressivitet (rabies betyder galen på latin), kramper vid sväljning (vattuskräck). Hos patienter med hjärninflammation är sjukdomen nästan alltid dödlig inom 14 dygn.
Det ska understrykas att liv kan räddas om man inom någon dag efter exponering blir vaccinerad eller får färdiga antikroppar.
Klassificering
I familjen Rhabdoviridae finns det 46 släkten och 318 olika arter. Arten rabiesvirus som det har kapitlet behandlar tillhör släktet Lyssavirus. Fladdermöss är värddjur får många arter inom det här släktet.
Visste du att:
Rabies är en virusorsakad zoonossjukdom (djur-till-människa) som leder till dödlig utgång om inte behandling inleds tidigt.
Känselrubbning, kramper vid sväljning (vattuskräck), hallucinationer, aggressivitet.
Sjukdom hos människor beror nästan alltid på ett bett av ett infekterat däggdjur.
Rabiesvirus finns inte i Sverige, de flesta dödsfallen sker i Afrika och Asien.
Det finns ett effektivt vaccin mot Rabiesvirus.
Spridningsvägar
Infekterade djur, som ofta kan bli aggressiva, utsöndrar rabiesvirus i saliven och smitta sker via bett eller slickning på sår eller slemhinna som resulterar i tiotusentals dödsfall varje år. Rabiessmitta kan även ske via ögonslemhinnor och bett i ansiktet ger större smittrisk än bett perifert. I USA är rabiessmitta från fladdermöss vanligt. Viruset kan inte penetrera intakt hud och smitta mellan människor är extremt ovanligt men har rapporterats vid organ- och hornhinnetransplantation.
Epidemiologi
Rabies har varit känt i över 4 000 år. Idag finns det i de flesta länder, med undantag för flera australiensiska öar, samt i Sverige och Storbritannien. Risken för rabies är högst i länder med endemisk hundrabies, inklusive större delen av Asien, Afrika och Latinamerika. Rabies finns i Östeuropa, men är ovanligt i övriga Europa. Ryssland är ett av få länder i Europa som har inhemska falla av rabies. Vanligaste värddjuren är fladdermöss, vampyrfladdermöss, räv, mårdhund, tvättbjörn, skunk, hund, mungo och schakal.
Utseende
Rabiesvirus är ett medelstort virus, cirka 60x180 nanometer och formad som en cylinder. Rabiesvirus har ett hölje, som består av lipider från cellmembranet varifrån virus har knoppats av. Rabies arvsmassa består av enkelsträngat RNA av ungefär 12000 byggstenar (nukelotider), och har bara 5 gener. Nedan mikroskopiska bild visar det typiska ”bullit-utseendet” hos rabiesvirus.
Prevention och behandling
Effektiva sätt att undvika rabiesinfektion inkluderar en förståelse för förekomst hos rabies hos djur, när man misstänker rabies och vad man ska göra när man blivit biten.
Prevention och behandling:
Håll avstånd från djur med onormalt beteende.
Att vaccinera hundar, inklusive valpar, genom massvaccinationsprogram är den mest kostnadseffektiva strategin för att förebygga rabies hos människor eftersom det stoppar överföringen. Effektiva humanvacciner finns tillgängliga både före och efter potentiella exponeringar.
Postexponeringsprofylax består av rabiesvaccination och, i vissa fall, med rabiesimmunoglobulin, som administreras efter en misstänkt rabies exponering. Sårhantering och snabb tillgång till postexponeringsprofylax är nästan 100 % effektiv för att förebygga dödsfall i rabies hos människor. Graviditet är inte en kontraindikation för profylax.
Diagnostik
Sjukhistoria är av vikt med information om utlandsresa och djurkontakter, då rabies inte finns i Sverige. Rabies arvsmassa kan ofta påvisas med PCR test i saliv, hårfollikelsbiopsi eller ryggmärgsvätska.
Bild från
Lennart Svensson
Professor Linköpings Universitet
Så donerar du
Ett mikroskopiskt virus kan få globala konsekvenser. Och ett litet bidrag kan göra stor skillnad. Bli en Virushjälte och hjälp oss förhindra nästa pandemi.